Krönika

EU är inte idealiskt – men det kan bli det

EU är fantastiskt. Vi består av 508 miljoner invånare med lika många åsikter och viljor. Vi är 28 länder, innan Storbritannien lämnar, som ska komma överens om allt ifrån miljölagar till föräldraledighet. Vi har gått från andra världskriget och Kol- och stålunionen till vad som nu är EU. Numera är EU en av världens tre största ekonomier. Europaparlamentet har 751 ledamöter innan Storbritannien lämnar, därefter 705, och är det enda direktvalda EU-organet. Allt detta har sitt ursprung i ett krigshärjat Europa. 

Men det är en lång väg kvar. För trots att vi nu kan surfa som vanligt när vi reser inom EU, att vi inte behöver visum eller att vi fritt kan arbeta i alla medlemsländer, så finns det många saker som EU måste arbeta med. Att arbeta för att minska våra utsläpp, att följa Parisavtalet, att jobba för ett gemensamt, humanare asylsystem, att stärka demokratin i hela EU och att arbeta mer för en hållbar framtid är alla frågor som EU står inför.  

Det har aldrig varit viktigare att rösta än nu. I Ungern har premiärministern Viktor Orbán tagit över i stort sett hela landet, i Polen är abortmotståndet dominerande och regeringspartierna i Italien vägrar att ta emot flyktingar som korsat Medelhavet. EU är alltså långt ifrån perfekt, men Europaparlamentsvalet är kanalen vi har för att visa politikerna att vi inte accepterar att främlingsfientliga, sexistiska och anti-demokratiska partier får ett ökat stöd. Därför måste vi rösta. Vi måste rösta för att demokratin i hela EU ska stärkas. Vi måste rösta för att andra unga i EU ska få en ljusare framtid, där de ska ha samma frihet och möjligheter som andra. Vi måste rösta för att försvara vår planets framtid, rätten till våra egna kroppar och för alla människors lika värde. Tillsammans kan vi rösta fram 705 ledamöter till Europaparlamentet. Parlamentet kan inte lägga några egna förslag, men parlamentet kan rösta nej till eller ändra i de förslag från kommissionen som de inte håller med om. Det är därför det är så viktigt att rösta i Europaparlamentsvalet. Det är den enda direktvalda EU-organet och de har faktisk makt som påverkar allas vardag. 

I riksdagsvalet 2018 var det 87,2 procent av svenskarna som röstade och över 80 procent av unga röstade i valet 2014. I EP-valet är det helt annorlunda. Bara 46,2 procent av unga mellan 18–29 år röstade i förra Europaparlamentsvalet, trots att EU-lagar står över svensk lagstiftning. Vi måste bli fler som röstar.  

EU behöver utvecklas och förbättras, och för att påverka riktningen EU ska ta måste vi rösta. Oavsett vad du tycker om EU, om det är bra eller inte, så är det viktigt att göra sin röst hörd och att rösta i valet. 

Matilda Ilander

Praktikant EU & Europa, LSU
matilda.ilander@lsu.se

 

I samarbete med

Sidan är skapad och drivs av LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer | 2019 | Foto och layout av Joakim Lindgren